– I gränslandet mellan det analytiska, det affektiva och det intuitiva
Skrevet av Thor Udenæs
Nyckeln till framgång i investeringar utgörs av en kombination av långsiktighet, tålamod och en portion intuition. Siffror kan bedömas med hjälp av olika verktyg men en subjektiv bedömning av framtidsutsikter, marknadspotential och företagsledningens kompetens måste även göras. Det är här det intuitiva kommer in.
För en del år sedan var jag på Taiwan. Resans syfte var dels att som Acem-mediterande hålla ett föredrag om «Money and Meditation» i regi av Acem Taiwan, dels att som investerare besöka teknikföretag i Taiwans Science Park. Ett föredrag om «Money and Meditation» kan verka som en lite udda kombination, men det handlade om hur en metod som Acem Meditation kan ge stöd i beslutsfattandet när det till exempel gäller investeringar. Under föredraget fick jag en fråga som löd: «Är idén att du sätter dig ner och mediterar före varje investeringsbeslut du gör?» Jag kanske hade uttryckt mig oklart eftersom mina investeringsbeslut inte gjordes på det sättet. Regelbunden meditation över tid gör något med personligheten. Man blir mer klar över de självbilder som dominerar även i beslutsfattandet. Genom att öka sin självinsikt som följd av en meditativ praxis kan man lättare förstå hur personlighetens omedvetna sidor även påverkar hur man tänker och fattar beslut. Det är alltså en långsam insikt som växer fram över tid. I den insikten ligger även en bit intuitiv förståelse och förmåga.
Har man gjort investeringsbeslut många gånger så samlar man på sig värdefull erfarenhet som hjälper en. I vissa situationer kan det underliggande beslutet styras av affektiva emotioner som girighet eller rädsla. Den intuitiva bedömningen är uttryck för en mer omedelbar uppfattning av situationen där logik och analys inte finns med. Snarare är det en emotion som uttrycker en åsikt om det du ska besluta om.
I det följande berättar jag om några investeringsmöten jag haft i olika delar i världen. Mina investeringsbeslut baseras på «aktiv förvaltning» (se faktaruta) där traditionell fundamental analys av bolagsdata och subjektiva bedömningar av framtidsprognoser och ledningens förmåga att skapa mervärde för aktieägarna är beslutsmodellen.
Kretskort – steg som en raket
På besöksagendan under min Taiwanresa fanns en mängd elektronikföretag. Min investeringsfond var specialiserad på IT-sektorn, därför var det viktigt att ha kunskap om vad som utvecklades på Taiwan. För att illustrera hur intuition kan spela in fokuserar jag här på ett av de företag jag besökte – Tripod Technology Corporation. Företaget är specialiserat på olika typer av kretskort och vid denna tidpunkt hade företaget lanserat ett vikbart (brettbart) kretskort med många möjliga applikationer inom telekom- och dataindustrin. Jag blev rätt imponerad av verkställande direktören som gav ett solitt och seriöst intryck av verksamheten och som verkligen skapade en god «magkänsla» hos mig. Efter mötet var jag övertygad, det här företaget ville jag investera i. Det var något med deras teknologi och visioner om marknaden som grep tag i mig. Men det fanns en baksida, det var ett relativt litet företag som inte var del av mitt referensindex, dvs det index som min fond jämfördes med. Det gav tvivel – ska jag ta risken och avvika från det jag brukar? Jag avstod från investeringen. Det var ett dåligt beslut eftersom aktien steg med nästan 600 procent under de påföljande fem åren! Exemplet med Tripod visar att jag inte helt litade på min intuitiva uppfattning om företagets ledning och potential och därför fick riskbedömningen avgöra. Min intuitiva uppfattning i detta fall var väldigt stark när det gällde ledningens tekniska kompetens och marknadsbedömning. Intuitionen sa mig att «deras produkt verkar vara precis vad marknaden letar efter och det kommer troligen att gå rätt bra för dem». Men en rädsla för att begå ett misstag blev för stor eftersom bolaget inte var bland de större och den rädslan puffade tyvärr bort intuitionen.
Det finns olika sätt att förvalta/investera pengar (se faktarutan). Om jag i exemplet Tripod i stället hade varit en «kvantförvaltare» hade beslutet baserats på en statistisk analys av en historisk vinstutveckling, lönsamhet etc, samt en kvantitativ prognosbedömning om framtida vinster. Hade jag gjort det hade jag troligen landat i en köprekommendation. Ingen subjektiv bedömning kopplas då in. Hade jag varit en «passiv» förvaltare, dvs en indexföljare, hade det inte blivit något beslut eftersom Tripod då var ett litet bolag som inte var del av det index som fonden jämförde sig med (MSCI World IT-index den gången).
Drömmen om optiska komponenter
Under den stora «dot.com»-bubblan 1999 fick jag frågan om jag var intresserad av att investera i ett brittiskt onoterat bolag som höll på att utveckla optiska komponenter för telekom- och dataindustrin. Jag tände på idén och åkte över för att träffa verkställande direktören för företaget Bookham Technology på deras anläggning utanför London. Det var både ett spännande och visionärt möte om företagets produkter idag och i framtiden. En stor investmentbank erbjöd mig att investera i bolaget som då inte var börsnoterat. Det var inte vanligt att jag gjorde investering-ar i onoterade, dvs privata, bolag men mötet hade gett mig en god insikt i företagets produkter och framtida möjligheter. Min intuitiva bedömning stämde med insikten i övrigt så när jag fick veta att några kända riskkapitalister skulle delta i nyemissionen slog jag till. När bolaget börsnoterades ett år senare steg aktien med 4 000 procent inom loppet av ett halvår och kom in i FTSE 100 index (de hundra största bolagen) på Londonbörsen. Som mest var bolaget värt sex miljarder pund. Det kunde ju inte hålla så när «lock up»-perioden (perioden efter börsnotering då man inte får sälja sina aktier) var över sålde jag det mesta av min fonds aktier i Bookham med en vinst på fyrtio gånger min insats. Vinsten som fonden jag förvaltade gjorde i Bookham rörde sig om flera hundra miljoner kronor. Det hör också till historien att när den stora dot.com-kraschen sedan kom år 2000 tappade bolaget mer än 90 procent av sitt värde. Det hela var surrealistiskt och skrämmande. Jag fick en jättevinst på kort tid. Min intuitiva uppfattning att detta var rätt investering fick dock ett helt annat förlopp än det jag hade räknat med. Marknadens galenskap hade pushat aktien upp till irrationella höjder på kort tid. Det mesta var luft. Som tur var kände jag att detta inte kunde hålla och jag gick ur i tid. Jag tänkte att jag hade varit med om något som liknade tulpansvindeln under den nederländska stormaktstiden runt 1634–1637. Då nådde prisnivåerna på vissa «moderiktiga» tulpanlökar extrema nivåer med påföljande prisras. Optiska komponenter och tulpanlökar genererade liknande beteenden hos spekulanter och investerare.
Oracles berg- och dalbana för att bli störst
Önskan om att bli framgångsrik, störst och bäst har i vissa fall förstört företag och i andra fall skapat stora succéer. På en konferens anordnad av investmentbanken Goldman Sachs i New York runt 1988 lyssnade jag på en presentation av Larry Ellison, en av grundarna av Oracle Corporation. Oracle blev världens största relationsdatabasbolag 1987 efter en period av stark tillväxt genom förvärv och aggressiv försäljning av flaggskeppsprodukten Oracle. Men Larry Ellisons stora visioner om företaget gjorde att bolaget nästan gick omkull år 1990. Man sparkade tio procent av sina anställda. Detta efter att bolagets säljare snabbt sålt maximalt antal softwarelicenser på en gång. De bokförde värdet av framtida softwarelicenser på innevarande kvartal så att de kunde få så stora bonusar som möjligt. Man var även generös med betalningsvillkoren för kunden som inte behövde betala förrän sex–tolv månader senare. Detta skapade både en likviditets- och vinstkris för bolaget, men styrelsen stramade in och räddade företaget. En begåvad och supersmart företagsledare var nära att förstöra sin skapelse genom att låta sina drömmar om att bli störst dominera. Ellison ska senare ha erkänt att han begick ett ofantligt misstag med sin strategi. Då var jag på investerarresa i Silicon Valley där Oracle har sitt huvudkontor. De representanter jag träffade försäkrade att en förändring var på gång och att finansieringen var säkrad. Efter denna händelse växte bolaget och det är idag världens näststörsta mjukvaruföretag. Jag hade vid den tidpunkten en investering i Oracle i min fond och under tvekan behöll jag den. Det blev en lönsam investering för många år framöver.
Drömmen om Söderhavet
När man inser att man gjort en felinvestering kan det vara en tröst att man är i gott sällskap. Den kända filosofen och matematikern Isaac Newton lär ha förlorat en hel del pengar genom att investera i The South Sea Company omkring år 1720. Det blev en riktig bubbla kring företaget och aktien haussades uppåt till spekulativa nivåer. Newton lär ha sagt att han kunde kalkylera himlakropparnas rörelser men inte «the madness of the crowd». Newton var säkert en sansad och rationell individ men inte heller han klarade att hålla sig ifrån drömmen om Söderhavet. Han investerade i The South Sea Company flera gånger, även när aktiekursen hade skjutit i höjden. Newton föll alltså för frestelsen och lät sina drömmar ta överhand. Hur mycket pengar han förlorade är de lärda oense om men det kan ha varit runt två miljoner pund i dagens penningvärde.
Beslutsfattandets psykologi
Intuition är en form av perception bortom förnuft och känslor. Som jag beskrivit i mina exempel kan det dock vara svårt att skilja mellan om det faktiskt är ett intuitiv iakttagande eller bara en känsla. När man har en intuition är det lätt att bli emotionellt investerad i den. Det blir då viktigt att skilja på intuitionen och känslan som kan dyka upp med den. Den intuitiva insikten är omedelbar och kan närmast uppleves som ett «aha». Emotioner kommer ofta i anslutning till den och kan lätt överskugga den intuitiva insikten och leda i fel riktning.
Intuitiva överväganden handlar som tidigare förklarat varken om fakta eller känslor men om en omedelbar perception. Om Newton hade stannat upp och varit mer eftertänksam och låtit allt han visste om The South Sea Company få sjunka in hade han kanske kommit fram till att aktien var inne i en spekulativ manipulering av irrationella individer. Men när man är mitt inne i en sådan rörelse är det inte så lätt att upptäcka det.
Fakta kan man aldrig bortse ifrån och det finns många verktyg för att analysera och bedöma siffrors rimlighet, men när det gäller personvärdering bör man använda andra verktyg. Den intuitiva bedömningen kan här bli väldigt viktig. Vilket omedelbart intryck ger personerna? Är de tillförlitliga? Är de ärliga? Har de integritet och förmåga att bygga ett företag? Det är här tidigare erfarenheter spelar in. Har man gjort denna typ av bedömning många gånger så lär man sig. Man «ser» personen genom en omedelbar perception eller bedömning om man så vill. Det finns ingen garanti för att den intuitiva bedömningen alltid är korrekt. Det händer att det blir fel. Men har man lång erfarenhet blir det oftare rätt.
Hur ska man då skilja intuition från känslor? Intuition är utan affekt och omedelbar. Känslor är det motsatta; något med affekt griper fatt i oss och tar överhand. Det är ingen bra utgångspunkt för beslutsfattande. Men den intuitiva perceptionen ger heller inte alltid rätt svar. Här spelar erfarenheten in.
I exemplen ovan illustreras att det är många olika delar som spelar in i en beslutsprocess – allt från fakta, siffror och andra hårda variabler till subjektiva bedömningar av personer, mark-nadspotential och framtidsutsikter. Man gör bedömningen utifrån den samlade information man har om företaget som man tänkt investera i.
Tversky, Kahneman och Klein
Det analytiska är alltid viktigt men siffror är siffror och de har ingen «själ» på samma sätt som individer har. Därför väcks ofta känslor när vi står inför ett investeringsbeslut. När känslor blandar sig in i ett beslut är det viktigt att vara vaksam.
Så hur fattar vi beslut? Vilka faktorer påverkar oss när vi bestämmer vad vi ska göra med våra pengar? Är vi varelser som rationellt analyserar fakta eller finns det andra faktorer som spelar in? Det finns en hel del forskning tillgänglig. Psykologerna Amos Tversky, Daniel Kahneman och Gary Klein har på olika sätt studerat detta.
Tversky och Kahneman jobbade ihop i många år från slutet av 1960-talet. Tversky var en israelisk kognitiv psykolog som var viktig för upptäckten av systematisk mänsklig kognitiv partiskhet och riskhantering. Kahneman är en israelisk-amerikansk psykolog som 2002 belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete om psykologisk ekonomi. Deras arbeten undersökte människans rationalitet i besluts-fattande och de fann genom sina småskaliga experiment att folk fattar irrationella beslut givet vissa förutsättningar. Deras «prospektteori» visar hur vi till exempel övervärderar små sannolikheter och undervärderar lite större sannolikheter. Prospektteorin går ut på att människor upplever förväntade vinster och förluster på olika sätt. En vinst måste till exempel vara dubbelt så stor som en förlust för att uppväga den. En borttappad femhundralapp kräver en upphittad tusenlapp för att det ska kännas bra igen etc. Vidare upptäckte de att folk har mängder av kognitiva preferenser i hur de hanterar risk i sitt beslutsfattande.
Enligt Tversky och Kahneman gör känslor ofta att vi frångår vår rationalitet och inte alltid gör det som är «optimalt», dvs det som är bäst för oss under givna förutsättningar. Vi tenderar att ta det säkra före det osäkra även om oddsen är på vår sida. Vår personlighet spelar även in. Önskan om att göra något stort gör att vi kanske frångår förnuftet och låter drömmarna ta över. Vi kan ta för stora risker eftersom vi glömmer det negativa och rivs med av drömmen om att göra den stora vinsten.
Gary Klein, en psykolog med specialitet inom «naturalistiskt beslutsfattande», har en helt annan tillnärmning. Han fokuserar på intuition som något man kan lära sig som en essentiell färdighet. Han har studerat brandmän, ambulanspersonal, soldater och andra som står inför beslut som gäller liv eller död. Förmågan att känna igen mönster gör att vi intuitivt kan ta rätt beslut, det är en naturlig förlängning av den erfarenhet vi har. Det innebär alltså att vi behöver öva och upprepa flera gånger för att kunna handla intuitivt.
Tillför intuitionen en annan dimension?
Intuition för in en annan dimension som inte styrs av känslor eller förnuft. En visionär ledare gör något av detsamma och ser in i framtiden – vad kommer att hända på en marknad, med en produkt – en form av strategiskt tänkande om framtiden. Ett klassiskt exempel är när Apple lanserade «iPhone» år 2006. Jag lyssnade på den presentationen som verkligen var visionär och spännande. En helt ny produkt som kombinerade musikspelare, mobiltelefon och internetkommunikation i en enda enhet. Det revolutionerande med denna produkt var mjukvaran, det grafiska gränssnittet och enhetens tryckkänsliga skärm. Produkten presenterades i San Francisco. I Walter Isaacsons bok om Steve Jobs beskriver han intuitionens kraft och effekten den hade på Jobs arbete som chef för Apple. «Intuition är något mycket kraftfullt», säger Jobs, «mer kraftfullt än intellektet – du måste ju tro på något som din magkänsla, ödet, livet, karma eller annat». Vidare säger Jobs att intuitionen aldrig gjort honom besviken och verkligen gjort skillnad i hans liv. Det är väl på sin plats att nämna att när Jobs blev cancersjuk avstod han från medicinsk cancerbehandling och valde i stället alternativa metoder. Här ledde hans intuition honom fel och det kostade honom livet. Den intuitiva övertygelsen måste innehålla en öppenhet och acceptans för att man kan ta fel.
Sammanfattning
En investering kan liknas vid en rullande snöboll som växer sig större allt eftersom den rullar nerför en backe. En investering ökar över tid genom en rullande värdeökning och aktieutdelning som betalas ut till aktieägarna varje år. Ska man dra nytta av snöbollseffekten kräver det uthållighet och tålamod så att placeringen kan växa till sig över tid och dra nytta av den ränta-på-ränta-effekt som uppstår. I exemplet med Bookham Technology rullade snöbollen så snabbt att det blev en spekulativ bubbla och inte en långsiktig investering. Oracle och Tripod har rullat på bra över tid och blivit en fin investering för aktieägarna.
Tålamod och långsiktighet är de viktigaste egenskaperna för en investerare enligt Charlie Munger, vice ordförande för det legendariska investmentbolaget Berkshire Hathaway. Man kan ta ett lyckat investeringsbeslut med olika metoder oavsett om det involverar subjektiva bedömningar eller kvantitativa (bruk av olika algoritmer) och objektiva beslutsmodeller. Det handlar om preferenser och inriktningen i förvaltningen.
Vi får tänka på att vår psykologi kan påverka våra beslut i fel riktning genom att vi tar för stora risker när vi letar efter vår «dröminvestering». Och att vi aldrig lägger våra pengar enbart i en investering utan sprider riskerna på minst tio–femtonplaceringar. När man bedömer en investering är det viktig att tänka på helheten. Det omfattar inte bara produkter, marknad, vinst och prognoser men även människorna som styr företagets färdriktning. Deras visioner är ofta avgörande för ett företags framtida utveckling och succé och därmed också för aktiens utveckling över tid.
Acem Meditation «slipar» personligheten och självbilderna i dess kanter. Bearbetningen av vår psykologiska historia kan göra oss tryggare och självbilderna mer balanserade. Det är nyttigt eftersom meditationens träning i ledighet ökar vår förmåga att tänka och reflektera mer rationellt och mindre affektivt. Det hjälper definitivt när vi fattar beslut.
Medan kvantitativa beslutsmodeller är överskattade är intuitionen enligt min bedömning underskattad som hjälpmedel. Ingen trendföljande algoritm fungerar bra för evigt. Även algoritmer måste ändras eftersom marknadens trender hela tiden förändras. I slutändan är det ofta intuitionen som avgör färdriktningen eftersom historiska fakta inte nödvändigtvis kommer att upprepa sig i framtiden.
Søkeord:
psykologi, acem, kultur, litteratur, samfunn, filosofi, Empirisk filosofi, romantikk, Husserl, Intuisjonspumper, Middelalder, Fenomenologi, Eksperimentell filosofi, Tankevandring, nevrovitenskap, Hjerneforskere, kreativitet, forskning, Kekulé, Einstein, Coltrane, Jobs, Kahneman, samspill, kommunikasjon, Jazz, tankerstrøm, Garbarek, Improvisere, Friksjon