Pukor och trumpeter – ett suggestivt Finlandia

När Finlandia spelades på radio, då hände något i stugan på den lilla gården i finska Österbotten hos min farmor och farfar. Ryggar rätades, röster tystnade eller dämpades.

Man hyssjade på barnen. Ljudet på radion skruvades upp och sedan satt eller stod man där man just hade haft sina sysslor.

Det blev en andaktsfull tystnad. Lyssnande ansikten. En stolthet och en ro. Farfar satt i gungstolen vid fönstret och blickade ut över vinterlandskapet, de väderbitna händerna vilande i knäet. Musiken kapslade in så mycket av hans historia, inte minst vinterkriget och fortsättningskriget som han deltagit i som soldat.

Farfar Viljami Nikolaj deltog i två omgångar i kriget mot Sovjetunionen, först i det finska vinterkriget 1939–1940, efter att Sovjetunionen invaderat delar av östra Finland, och senare i fortsättningskriget 1941–1944. Krigsskulden betalades. Familjen med sju barn på den lilla gården bidrog, som alla andra, och farfar förde bok över det han betalade in till krigsskulden. Sitt land hade man försvarat, och sin frihet.

Sibelius och finländsk identitet

Djupt sammanlänkad med kriget är även Jean Sibelius (1865–1957) som haft en djup inverkan på finländares upplevelse av sig själva. Hans musik blev en symbol för Finlands självständighet och identitet. Finlandia skrevs 1899 under det ryska herraväldet. Det psalm- eller hymnliknande mittenpartiet, som kanske är det många förknippar med Finlandia, var egentligen inte tänkt att sjungas men textsattes av Veikko Antero Koskenniemi 1940, alltså långt efter att stycket skrevs. Läser eller hör man texten förstår man betydelsen som den fick i krigstid och efterkrigstid. Det är beskrivningen av ett land som bryter sig fritt från övermakt och förtryck. Musiken komponerades 40 år före andra världskriget, då nationalromantiken hade sin höjdpunkt, och blev förknippad med ett nationellt uppvaknande och en växande självkänsla. Senare, i samband med kriget, stärktes verkets betydelse ytterligare som symbol för motståndskraft och frihetssträvan.

Den musikaliska upplevelsen

Musik påverkar oss på olika sätt beroende på vem vi är, vår bakgrund och erfarenheter. Den berör fysiskt, känslomässigt och kan framkalla minnen. Vad är det som slår an hos lyssnaren i Finlandia? Kanske är det den känslomässiga resonansen av «blå toner» av sorg, melankoli och vemod, men också av framåtanda, till dels också triumf. Virvlande stråkpartier sveper som en storm över land. Känslomässigt blir det fylligt, uttrycksfullt och lyriskt med en rytmisk kraft och energi. Frodiga stråksektioner, kraftfulla mässings- och träblåsfärger avlöser vemodet och skapar en spänning som griper tag i oss. Intensitet växlar med vilsamma lugna partier. Här går det att «höra» vidsträckta sjöar, skogar och åkrar, men också viljestyrka och mod. Stycket har en musikalisk spänst som är till dels dramatisk och lite storvulen. Men dramatiken är inte bara musikens utan också landets. Finlandia berör finländare på ett alldeles särskilt sätt.

Stycket inleds dramatiskt med dova klanger från mullrande pukor som ökar i intensitet, som ett hot från den ryska övermakten. Horn och mässingsinstrument varslar om oro. Därefter hörs ljusa toner, som en annalkande gryning, en ny början. Melodier och harmonier väver en suggestiv stämning. Stråkar sveper in, stannar upp och ger plats åt en lyrisk och hoppfull ton från oboe och flöjt. Det är omväxlande dramatiskt, och lugnt och vilsamt. Mörka klanger från slaginstrument byts mot ljusa hoppfulla från träblås, och kraftfulla stråkar planar ut i ett lugn, som en vattenspegel. I dramatiken och kontrasterna hörs ömsom övermakten och ömsom hoppet om nationens frihet. Hymnen kommer in som en klar och spröd tonslinga, som en folkets röst. Sjungen av kör blir den ännu mer expressiv och känslig.

O Finland, se, din morgonljusning randas, / och natten skingras, hotfullt mörk och lång. / Hör lärkans röst med rymdens susning blandas, / snart rymden fylles av jubelsång. / Se natten flyr och fritt du åter andas. / Din morgon ljusnar, o fosterland.

Stig högt, vårt land, som du ur natt dig höjde. / Den dag dig väntar, fritt och öppet möt / med samma kraft, med samma mod, du röjde, / när träldomsoket du sönderbröt. / Förtrycket aldrig dig till jorden böjde. / Ditt verk dig väntar, o fosterland.

Finlandia har kallats en tondikt, dvs. struktur och innehåll ska förmedla en idé, känsla eller berättelse. Vilka känslor vill den väcka? Kanske ville Sibelius få oss att känna oss stolta, kanske beskriva karaktären av landskap och människor. Ett stolt och idogt folk, också drabbat av sorg och motgångar, som inte gav upp. Sibelius valde troligen namnet Finlandia för att ge verket en allmän och tidlös appell, och för att knyta an till patriotiska känslor hos finländare och andra som stödde Finlands självständighet.

En symbol för motstånd

Det är inte förvånande att Finlandia så starkt förknippas med vinterkriget och fortsättningskriget. Dramatiken i musiken och texten förstärker det. Det var Davids kamp mot Goliat. Folk drevs på flykt, precis som i dagens Ukraina. Land skulle avsättas för de fördrivna och hemmen öppnas för flyktingfamiljer. Den knappa maten skulle delas med fler. Man mobiliserade tillsammans och bjöd på motstånd, hemmavid och vid fronten.

Stycket ger känslan av dovhet och ljus, både auditivt och sensoriskt – och framkallar inre bilder. Trots och skönhet blandas, landskap gestaltas. Övermakt möter stolthet. När kören stämmer in i hymnen är det som en fågel Fenix som lyfter: «Vi är fria, och vårt land är fritt». Avslutningen med ett crescendo av mässingsfanfarer och breda stråkklanger är triumfens och hoppets röst om en ljusare framtid. Det är suggestivt.

Den kulturella och historiska kontexten

Människor i andra länder kan säkert uppskatta verket för dess musikaliska företräden men finländare «drabbas» också på ett annat sätt. Snart sagt varje familj upplevde förlusten av en eller flera familjemedlemmar i kriget. Alla var inte så lyckosamma som min farfar. Min ingifta farbror hade fem bröder och miste tre av dem i kriget. Hos varje finländare väcker Finlandia bilder kopplade till en familjehistoria. Det kan handla om förlusten av någon eller något, kanske ett stycke land som man tvingades lämna på den ryska sidan.

Finlandia griper tag, berör, väcker minnen, bilder, känslor. För min del går tankarna till barndomen. Det var legio att den 6 december, på självständighetsdagen, se Edvin Laines filmatisering av Väinö Linnas roman Okänd soldat. Alla skulle se den, oavsett ålder. Laine använder Finlandia för att förstärka temat om kamp, mod och fosterlandskärlek, särskilt i de dramatiska slutscenerna. De majestätiska pukorna och trumpeterna sätter tonen av att stå enade i kampen mot fienden och ger hopp mitt i den förlust som kriget innebar. Med Finlandia i filmens soundtrack förstärks budskapet om kampen för självständighet.

Finlandia har bland’folk flest’ blivit bärare av en «anda» av stolthet, mod och okuvlighet. Det är ett narrativ som står sig än idag. Även om Sibelius inte ville bli förknippad med ett politiskt budskap såg han verket som en manifestation för frihetskampen och var stolt över att musiken blev en symbol för landets strävan efter självständighet. Finlandia är fortfarande ett populärt stycke och finns i flera versioner, även som jazz och hårdrock. De flesta versionerna är mycket trogna originalet, antagligen för att Finlandia är en ikon eller ett symboliskt arv som man inte gärna rör.

Sidetekster

Finlandia-hymnen

På finska

Oi Suomi, katso, Sinun päiväs koittaa

Yön uhka karkoitettu on jo pois

Ja aamun kiuru kirkkaudessa soittaa

Kuin itse taivahan kansi sois

Yön vallat aamun valkeus jo voittaa

Sun päiväs koittaa, oi synnyinmaa

Oi nouse, Suomi, nosta korkealle

Pääs seppelöimä suurten muistojen

Oi nouse, Suomi, näytit maailmalle

Sä että karkoitit orjuuden

Ja ettet taipunut sä sorron alle

On aamus alkanut, synnyinmaa

Text: V. A. Koskenniemi

Översättning, som finns på sid 61: Joel Rundt

Om Finlandia

Från början hette stycket Finland uppvaknar och var en del av den musik som Jean Sibelius skrev för Pressens Dagar, en välgörenhetstillställning på Svenska Teatern i Helsingfors år 1899. Man ville samla in medel till journalisternas pensionsfond. Men alla visste den verkliga orsaken – man ville stödja yttrandefriheten som begränsats under den ryske generalguvernören Bobrikov.

Stycket fick många namn de första åren. På världsutställningen i Paris år 1900 hette det både Vaterland och La Patrie.

Versioner av Finlandia

  • Anssi Tikanmäki - Finlandia (1982) (youtube.com) Mika Kaurismäkis film Arvottomat (De värdelösa)
  • Suomen Leijonat 2011-Sakari Kuosmanen-Finlandia hymni. (youtube.com) – efter VM-guldet i ishockey
  • Joan Baez - Finlandia (youtube.com) – som fredssång, framförd av Joan Baez
  • Finlandia (Piano Solo Version) (youtube.com) – i jazzversion, piano
  • Sibelius - Finlandia op. 26 (Opening of the new Helsinki music hall) (youtube.com) – klassisk version med kör