Att tänka parallella tankar

Skrevet av Margareta Hammarlund-Udenæs

Vi träffas på Per Arturssons kontor på Uppsala universitet. Vi är kollegor och professorer, båda utbildade apotekare och båda forskar vi om läkemedel ur olika aspekter. Här är några tankar om hur vi ser på de intuitiva processerna i vårt arbete.

Per Artursson har en mycket framgångsrik karriär bakom sig och är en av Farmaceutiska fakultetens internationellt mest berömda forskare. Hans artiklar har citerats av andra forskare sammanlagt mer än 36 000 gånger. Per blev världsberömd genom sitt pionjärarbete att odla tarmceller in vitro (i provrör) för att studera hur läkemedel tas upp i kroppen från tarmen, ett område som bara växt i användning sedan dess. Vi mediterar också båda med Acem-metoden.

Hur kom du in på forskarbanan, Per?

–  Från att ha varit skoltrött på gymnasiet och jobbat som pressfotograf under ett år tog jag mig i kragen och läste upp betygen sista året i gymnasiet. Jag kom från en miljö med föräldrar som inte var akademiker och jag valde att bli apotekare, ett bra yrke. Men arbetslivet på apotek lockade mig inte alls, så jag gick in i forskningen i stället. Jag har forskat utomlands i ett par perioder, men huvudaktiviteten har varit i Uppsala.

Hur ser du på intuition som ett element i din forskning?

– Det har mycket med associationsförmåga och att kunna växla spår att göra. Att binda ihop olika företeelser som man kanske inte pratar om tillsammans. Att kunna tänka parallella tankar. En tanke uppstår vid sidan av det som är i fokus. När jag sedan mediterar händer det att de ibland diffusa idéerna blir klarare i tanken, och kanske knyts ihop.

Tror du att ditt intuitiva tänkande har gjort dig till den framgångsrika forskare du är? 

– Delvis, men också hårt arbete. Du behöver skapa ett utrymme för associationerna och det gör du inte utan att vara påläst och kunnig. Det är det som författare pratar om: Boken blir inte bara till, man måste sitta varje dag och skriva för att det ska bli något. Det är kopplingen till en gedigen arbetsinsats som ger resultat. När jag har deadlines för till exempel forskningsansökningar och jobbar intensivt så kommer jag in i ett «flow» och jag lever i det, vilket kan göra mig ganska asocial. Kombinationen av att vara påläst och ett associativt tänkande är grogrunden för nya idéer och att se nya sammanhang. Men det räcker inte med hårt arbete. Man måste också vara nyfiken och tycka att det är skoj det man gör, att intresset är tillräckligt stort för att kunna fokusera och välja bort annat.

Så kombinationen av nyfikenhet och att vara påläst ger det associativa tänkandet?

– Ja det är grogrunden, att man kan och vet något.

Menar du att forskning och det kreativa arbetet kräver ett engagemang och en önskan att inte jobba rutinmässigt?

– Ja, det skulle ju vara mycket enklare att fortsätta att gräva där man står.

Kreativitet och intuition kommer vi in på parallellt i samtalet. Du har valt att flera gånger satsa på nya områden i forskningen och du har alltid varit i frontlinjen. Vad tänker du att det beror på?

– Om du gör något bra som får genomslag så får du många följare. Då kan de lika gärna fortsätta och ta vid, så kan jag göra något annat som är nytt och mer spännande. För mig finns det en lockelse i att det är nytt.

För Per verkar nyfikenheten styra, kanske en rastlöshet att vara i det som är vardagligt, och en önskan att hela tiden lära sig nytt och att upp-täcka och förstå nya områden. Att prova nytt är mer lockande och intressant än att stanna kvar i det kända.

För att runda av temat intuition–kreativitet–hårt arbete, vad skulle du säga om din karriär vad gäller det intuitiva, om du ser till helheten?

– Att det handlar om att våga släppa loss och låta tankarna vandra. Ibland kan det bli lite rörigt, men då har jag vardagsmeditationerna som är jätteviktiga för mig. De ger mig en möjlighet att varva ned men också en struktur i vardagen såväl som i arbetet. 

Intuition är en naturlig förmåga som gör det möjligt att veta något utan att först ha bevis. Det är en känsla som guidar en att agera på ett visst sätt utan att helt förstå varför.

Som vetenskapsperson driver man generellt sina egna projekt och teser. Även om flera forskare ofta samarbetar behöver idéer och impulser till nya försök och nya teorier komma från någon som sedan initierar studierna. Teserna behöver bevisas, inte minst i experimentella naturvetenskapliga forskningsinriktningar. Det är en successiv vetenskap där ett fynd leder till ett annat. Det är ett arbete i gränslandet mellan vad vi redan vet och vad vi inte vet, ett arbete där ny kunskap bildas men där vi inte på förhand vet vad utfallet blir. Det kräver även andra egenskaper hos forskaren. Bland annat behöver vi orka vara i gränslandet där vi inte förstår det vi jobbar med, våga vara i osäkerheten och lita på vår förmåga att komma vidare och på att de idéer vi har till experiment håller. 

Själv har jag, Margareta, studerat opiater – först morfin, sedan kodein och oxikodon – och hur de kan ta sig in i hjärnan eller inte. På ett tidigt stadium fick jag rådet av en internationellt framgångsrik kollega att studera några enklare molekyler eftersom morfin har nedbrytningsprodukter, så kallade metaboliter, som kan komplicera resultaten. Men jag ville inte släppa idén, tänkte att de här läkemedlen är kliniskt viktiga och därför av intresse. Och jag hade också en annan, mer vag och intuitiv känsla av att det var viktigt att fortsätta studera dem. Om jag där hade släppt min vaga övertygelse hade vägen framåt blivit en helt annan och min forskargrupp hade inte kommit fram till viktiga grundprinciper för hur man kan mäta och förstå hur läkemedel tar sig in i hjärnan eller hålls utanför, så att det är möjligt att välja de bästa substanserna tidigt i utvecklingen av nya läkemedel. 

Det blir tydligt att forskning är minst lika mycket en kreativ som en logisk process. Den bygger på tidigare resultat, ifrågasättanden av vad som stämmer och inte, och behovet av att ändra paradigm. Basen är tidigare och nya fynd i kombination. Det vill säga att intuitionen och förmågan att koppla samman flera faktorer kan leda vidare, ge idéer till nya vägar att studera ett fenomen och dra slutsatser om de fynd man har gjort.

Låta tankarna vandra fritt – en kreativ process

Det här visar på vikten av att inte bara jobba hårt och koncentrerat men att också låta tankarna vandra fritt. Det är viktigt i alla kreativa processer, där även forskning ingår, att låta associationerna få fritt spelrum utan att låsa eller blockera. Växlingen mellan fokus på en uppgift och fria associationer är betydelsefull. Här kommer meditationen in som ett frigörande element där tankarna kan vandra utan att styras aktivt och där hjärnan spontant kan koppla samman olika fenomen och tankar, vilket är mer effektivt än bara dagdrömmande. Logiskt tänkande är således inte allt. Att knyta ihop delarna till en större förståelse kräver en mer intuitiv process, precis som den erfarenhet som både jag och Per Artursson har visar. I Acem Meditation släpps tankar fria och liksom i drömmen som Friedrich August Kekulé hade (se sidoruta) «sköter de sig själva». Samband och nytänkande kan på det sättet tydliggöras.

En naturlig förmåga

Det sägs att intuition är en naturlig förmåga som gör det möjligt att veta något utan att först ha bevis. Det är en känsla som guidar en person att agera på ett visst sätt utan att helt förstå varför. En intuition kan, men behöver således inte vara «riktig». I forskningsprocessen kan en intuitiv idé vara basen för nya experiment som endera bekräftar eller avfärdar idén. Det blir tydligt att inget fungerar på egen hand, dvs inte bara intuition och «tro» och inte heller bara fakta. En idé eller hypotes behöver bevisas för att gälla och vetenskapliga fynd ger tillsammans upphov till nya idéer och hypoteser. Modet att kritiskt värdera sina egna fynd behövs för att komma vidare, liksom också att våga se på sina resultat med nya ögon och eventuellt omvärdera dem.

Parallella upptäckter

Flera upptäckter inom samma område kan komma relativt samtidigt. Det är en process där världslitteraturen inom ett forskningsområde tillsammans med egna fynd gör att flera kommer fram till samma slutsats ungefär samtidigt, oberoende av varandra. Exempelvis har det ibland visat sig vara svårt när Nobelpris ska utses att vara säker på vem som var «först» med en stor upptäckt. Det är ett tecken på att utvecklingen av ett forskningsområde kan «ligga i luften» och att idéer fångas upp av flera parallellt. Flera forskares tankebanor har gått i samma riktning utifrån den basförståelse som redan byggts och finns inom ett område.

Så vad är «forskning»? Det finns många olika typer av forskning. I den här texten har fokus legat på naturvetenskaplig och biologisk forskning («life science»). Den är ofta faktabaserad och konkret. Men utan den intuitiva processen, sammanlänkandet av fakta från olika håll och genererandet av idéer till projekt kommer inte forskaren vidare. Vi kan dra slutsatsen att nytänkande och idéer kommer från den som har förmågan att och vågar tänka annorlunda än vad som gjorts tidigare. Således är intuition, kreativitet och associativa processer delar som alla behövs för att vetenskapen ska utvecklas.

Søkeord: psykologi. acem, acem-meditasjon, kultur, litteratur, samfunnsdebatt, filosofi, Empirisk filosofi, romantikk, Husserl, Intuisjonspumper, Middelalder, Fenomenologi, Eksperimentell filosofi, Tankevandring, nevrovitenskap, hjerneforskning, kreativitet, forskning, Kekulé, Einstein, Coltrane, Jobs, Kahneman, samspill, kommunikasjongruppe, Jazz, tankerstrøm, Garbarek, Improvisere, Friksjon